måndag 30 mars 2009

Grekisk afton

Jag har egentligen aldrig varit på en middag med ett tema någon gång så i helgen bestämde vi att tillsammans med några kompisar skulle göra en grekisk afton. Vi hjälptes åt med middagen som till förrätt bestod av grekiskt bröd (naturligtvis) med tzatziki, olivolja och oliver till. Varmrätten blev en grekisk pytt med fetaost. Någon efterrätt orkade vi inte efter det. Pricken över i:et var den grekiska musiken till som dånade ur högtalarna. När jag tog den första tuggan av brödet tillsammans med tzatzikin så vips...var jag i Grekland. Billigare utlandsresa kan man inte få tag på! Det här måste vi göra om, hörrni! Nytt tema nästa gång, Italienskt kanske? //Pernilla

söndag 29 mars 2009

Sommartider hej, hej!

Nu har vi ställt om klockan till sommartid. En grej som jag inte förstår varför man ska göra, men det är bara att gilla läget. För att komma ihåg om klockan ska dras framåt eller bakåt en timme lärde jag mig för några år sedan att tänka som så: På våren så ställer man fram trädgårdsmöblerna (klockan) och på hösten ställer man tillbaka dom (klockan). Det var väl smart! -Om man inte har någon trädgårdsmöbel då, som en fyndig kompis sa. Ja, då får man kanske ta fram cykeln istället.

Men oj vad jag längtar till sommaren! Hittade den här bilden. Den är från en resa vi gjorde till Gran Canaria julen 2007. Jag älskar havet. Det är sommar för mig att känna lukten av hav och höra vågorna slå mot stranden. När jag var barn hade min mormor och morfar en röd liten stuga vid havet. Tror att jag tillbringade stora delar av sommaren där. Det känns då så i allafall. Det var en höjdpunkt när vi åkte dit och man fick springa ned till stranden för att se vad vintern gjort med den. Det såg aldrig likadant ut. Det rann en bäck rakt igenom s0m gjorde att allt var förändrat varje år. Nya små öar hade bildats eller försvunnit i bäcken. På dom öarna lekte min syster och jag med pinnar och kottar. Vi hade marknad i miniatyr och jag tror timmar försvann fort när vi lekte på stranden. Det fanns alltid någon liten småspigg som man gärdade in och hade som husdjur.

Tänk så bekymmerslöst det var. Kanske därför man längtar tillbaka till det man hade som barn. Som vuxen (är jag det???) har man så många beslut att fatta och så mycket ansvar som man måste ta itu med. Tur att man då har dom här stunderna att drömma sig tillbaka till. Hoppas att jag kan ge mina barn dom här stunderna som dom kan längta tillbaka till den dag dom ska stå på egna ben. Ha en skön söndag, det ska jag ha. //kram Pernilla

lördag 21 mars 2009

Skoterpizza

Idag har jag fått göra något jag längtat efter i 8 år! Jag har fått åka till en grannby och äta en skoterpizza! Vår granne ringde häromdagen och undrade om vi inte skulle följa med dom. Jaaaa sa jag. Äntligen. Och jag kan bara säga det, det var alldeles underbart gott...
Vad är då en skoterpizza? Det är inte krångligare än att man tar skotern och kör till en bygdegård där dom bakar pizza i en vedeldad bakugn. Man kan naturligtvis köra bil dit, men att köra skoter är halva nöjet. Idag blev det 7 mil! Tror inte att vi någonsin har kört så långt på en och samma dag. Att inte barnen klagade? Ha en bra dag du också//Pernilla

En annorlunda middag!

I onsdags var det jättefint väder ute, då tänkte vi att varför sitta inne och äta middag när man kan vara ute? Sagt och gjort, min man packade matsäcken så den stod klar när jag kom hem, sedan tog vi skotern och åkte på en liten tur. Det blev inte så långt bort men det var inte det viktigaste. Middagen tillagades på en LITEN Murrikka med resultat att jag lyckades hälla ut en del på elden. Men vad gjorde väl det, hundarna skulle också få någon middag. Det var själva idén att äta middag ute vid öppen eld en vardag som tilltalade mig. Och mysigt hade vi. Barnen åkte skrana i en backe och hundarna fick motion när dom sprang efter.
Jag kan rekommendera att göra något oväntat en vardag för det är dom här tillfällena man minns. Om alla dagar skulle se lika dana ut så skulle det vara svårt att komma ihåg vad man har gjort. För övrigt så är det jag som skymtar förbi på bilden (det är inte jag som har svans!) //Pernilla

tisdag 17 mars 2009

A bad hairday!


Ibland kan man har en riktigt dålig "hårdag". Tycker att dom här tänkvärda orden passar in på det:
"Jag undrade alltid varför inte någon gjorde något åt det; tills jag insåg att jag var någon."
-Lily Tomlin
Visst ligger det en del i det. Det är ju faktiskt ingen annan än jag själv som kan göra något åt det (fast i och försig så kan man gå till frissan.)
Ha en riktigt bra dag i det vackra vädret. //Pernilla

måndag 16 mars 2009

18-årskalas!

Som jag sagt tidigare gillar jag att göra tårtor. Och den här gången tror jag att jag har fått baka i massor. Vi hade 18 års kalas för Jonna (11) och Mathilda (7) för min släkt. Tyckte det var kul att dom tillsammans blev 18 år. Vi bodde då i husvagnen. Tårtbotten hade jag bakat i förväg och fryst in så den förvarade jag i bilen! (Många minus ute) Själva fyllningen och spritsningen fick jag hålla på med i husvagnen, men jag måste säga att jag fick till det ganska bra ändå! Jag har gjort en liknande tårta en gång tidigare och tycker att det är en av dom finast, men att försöka göra samma igen var inte så lätt. Bilden däremot är inte så bra, tog den med min kameramobil i halvdunklet i vagnen. Lev och må!//Pernilla

Vilken helg!

Kära maken har varit borta HELA helgen så jag och barnen har roat oss på vårt håll. Fredag kväll hade vi ett försenat 7-årskalas för Tildas kompisar. Ljudnivån var hög men jag tror alla hade kul. Fick besök av två "gamla tanter" som underhöll barnen med lekar. Fick också god hjälp av en fiskare med fiskedammen. Tusen tack!

Lördagen gick i pysslets tecken. Vi for till en mycket god vän och scrapbookade. En alldeles färsk hobby för mig, men inte för henne. Det är jättekul att mixtra med olika papper och småpryttlar för att sedan sätta samman det med ett eller flera fotografier. Det är ju det här som jag har sparat alla småpryttlar till. Äntligen något som jag kan använda dom till!!! På bild är min äldsta dotter som följde med och pysslade.


Fördelen med scrapbooking är att nästan alla kan hålla på med det. Tilda var också med. Hon hade fått ett scrapbookkit i födelsedagspresent som hon ville använda. Hon ville göra en layout som var kul. Hittade ett fint kort på Molly, sedan dök hon ned i min låda med alla "pryttlar" och vips så hade Molly fått två skojiga ögon. Jag tycker att det blev en väldigt kul layout. Även om man "bara" är 7 år så kan man scrapbooka. Jag kommer då definitivt fortsätta med det här. //Pernilla

lördag 7 mars 2009

Syskonbilder

Äntligen! Min syster är fotograf och tog för några år!! sedan bilder på oss syskon och Christer och hans bror. Tre (jag är förärad med två familjer) vackra bilder som jag fick inramade i present. Tror du att jag har satt upp dom? Nä, det har ju aldrig funnits något bra ställe att hänga dom på. Men nu när det blev omtapetserat fick jag äntligen upp dom på väggen. Och se så bra det blev!
Jag är jättedålig på att sätta upp saker på väggen. Inte för att jag inte har tavlor jag tycker om utan för att jag verkligen vill att det ska bli bra när dom väl hänger där. Hur kul är det att ha nytapetserat åsså spikar man fel i väggen? Just det, alltså väntar man till man är riktigt säker eller... Jag är nog lite knäpp!
Lev och må //Pernilla

torsdag 5 mars 2009


"Jag tänker inte slösa bort en enda ovärderlig sekund på ilska, hat, avundsjuka eller själviskhet. För jag vet att de frön jag sår är vad jag kommer att skörda, och att varje handling – bra eller dålig – alltid följs av en likvärdig reaktion. Så idag kommer jag bara att plantera bra frön."
- Og Mandino

tisdag 3 mars 2009

Det är vår!

Jag blev så glad när jag häromdagen hittade påskliljor på affären. Och inte kostar dom mycket heller. 12 Kr för en liten bukett, så jag köpte två! Nu står den buketten på mitt rumsbord och dofta ljuvligt. Till Mathildas stora förtret blir det inte tänt så många värmeljus längre heller då ljuset ute är på väg tillbaka. Hon är med i en tävling där det går ut på att samla så många ljuskoppar som möjligt. Hon kämpar på bra, tror hon har engagerat halva byn.
Jag har börjat höra vårfåglarna sjunga igen. Det är nog bland det bästa som finns, då vet jag att det snart är slut på kyla och snön och sol och värme är i antågande. För är det något jag inte gillar är det att frysa. Huvva! Men då har jag också en solsemester att se fram mot i vår.
//Soliga hälsningar Pernilla